Bohuslän Bohusläns Gille i Stockholm 100 år

Författarna av bokens fjorton kapitel

Ingmar Bergström
Göran C-O Claesson

Karl-Erik L. Eriksson

Sven H. Gullman

Brita Nenne Kihlborg

Katarina Lewis

Ingmar Lindmarker
Göran Nylander
George Rudnell

Ebbe Schön

Ann Smith

Jarl-Ove Strömberg

Nils Wallström

Govert Ålund
Bokens fjorton kapitel
i nötskal

 

Bohusläns Gille 100 år

Ingmar Lindmarker


Ingmar Lindmarker är en sommarbohusläning. Han har bott i Stockholm, Ryssland, Amerika och England men tänker alltid på Bohuslän.

Han föddes 1931 i Falun. Efter att ha tagit fil kand-examen i Uppsala 1954 började han i Svenska Dagbladet där han sedan fortsatt som journalist utom tre år på 70-talet då han var anställd  på UD som  pressråd vid ambassaden i Washington. Innan dess hade han arbetat som  utrikeskorrespondent för SvD i Moskva och New York. Sedan chef för utrikes- och näringslivsavdelningarna i SvD blev Lindmarker korrespondent i London.

Han har gjort en rad större reportageresor och skrivit ett antal böcker. Dit hör Hemma i Moskva, Möte med Sibirien, Ett litet Amerika och Det vita Afrika. Andra böcker är Minnet av en far och Sällskapet 200 år.

Ingmar Lindmarker är gift med Birgitta, dotter till bokhandlaren i  Uddevalla Janne Walles med fru Kicki. Lindmarkers har fyra döttrar och bor om sommaren i sitt hur på Ängön.

 

Kustlandets folktro

Ebbe Schön

Ebbe Schön, född i Brastad 1929, fil kand 1963, fil dr 1973, docent i litteraturvetenskap 1977, press- och filmofficer vid Marinstaben 1959, intendent vid Nordiska museet 1978, medarbetare i Svenska Dagbladet, Tidningen Land, Sveriges Radio och Sveriges Television, styrelseledamot i Folkuniversitetsföreningen. Engagerad som föreläsare.

Av skrifter bl a Jan Fridegård och forntiden 1973, Jan Fridegård: proletärdiktaren och folkkulturen 1978, Julen förr i tiden 1980, Folktro i Bohuslän 1983, Älvor, vättar och andra väsen 1986, Trollguld 1986, Karolinens pojke 1988, Folktrons år 1989, Roddarpojken 1990, Luffar-Olas rim och ramsor 1991, Häxor och trolldom 1991, Kungar, krigare och katastrofer 1993, Älskogens magi 1996, Vår svenska tomte 1996, Sjöjungfrur, stenhuggare och gnistapor 1997, Troll 1997, Svenska traditioner 1998, Svensk folktro A – Ö 1998, Drakar och trollormar 1999, Troll och människa 1999, Älvor, troll och talande träd 2000, De döda återvänder 2000, Folktro från förr 2001, Skepnader i skymningen 2001, Folktro om ödet och lyckan 2002, Silverpipan 2002, Trollkistan 2003, Folktrons ABC 2004, Asa-Tors hammare 2004 och Folktro på fäbodvall 2006.

Medverkar dessutom i ett flertal antologier, tidskrifter, årsböcker o. d.

 

“Jag glömmer aldrig Ulvenolyckan – mina kamrater dog i djupet”

George Rudnell

Bohusläns klippor och västerhavet tillhör mina första minnen i livet. Jag är född år 1918 på Tjörn, gick tidigt till sjöss och tjänstgjorde på både segelfartyg och ångfartyg. Kombinerade det hårda livet till sjöss med studier på Hermods, tog studentbetyg i aktuella ämnen och sjökaptensexamen 1938.

Hösten 1939 skulle jag göra värnplikt men blev kadett vid sjökrigsskolan på Skeppsholmen. Efter officersexamen sökte jag ubåtstjänst, och den blev min huvudsakliga linje under de 18 år jag tjänstgjorde i Kungl. Flottan.

Från 1957 organiserade jag en sjöbefälsskola på Gränges­bergsbolagets skolfartyg "Sarek". 42 elever utbildades i 3-åriga kurser till fartygsbefäl i handelsflottan samtidigt som fartyget gick i trafik ute på världshaven. Efter två intressanta och givande år som rektor gick jag in som delägare i ett nystartat företag som skulle utveckla och leda Walleniusrederiernas nya verksamhet med transport av bilar på specialbyggda fartyg. Vår verksamhet kom snart att omfatta även landtransport av dessa bilar. Efter ett 20-tal år som ansvarig för denna verksam­het hade jag nått pensionsåldern och ville göra något nytt.

Sedan några år tillbaka hade jag ingått i styrelsen för tre utländska bolag inom rese- och hotellbranschen. Vi drev bl.a. en resebyrå i London och ett hotell i centrala Köpenhamn. Jag tog nu en mera aktiv del i dessa företags omväxlande och intressanta verksamhet, och det var med saknad som jag vid ca 80 års ålder avvecklade dessa uppdrag.

 

Västerhavet

Jarl-Ove Strömberg


Jarl-Ove Strömberg är född 1936 i Göteborg. Han tillbringade sin ungdom fram till 19 år i Kinna i Viskadalen och gick där i folkskola och samrealskola medan gymnasiestudierna fick bedrivas i Borås, där han tog studentexamen 1955. Universitetsstudier inleddes i Göteborg samma år i geografi och oceanografi medan studierna i biologiska ämnen skedde i Lund. Fil mag 1959, fil lic 1962 och doktorsexamen 1971. Huvuddelen av undervisningen fullgjordes inom zoologiämnet. Docent i systematisk zoologi i Lund 1973-1975, t.f.föreståndare vid Kristinebergs Marinbiologiska Station (KMBS) i Fiskbäckskil 1 juli 1975 till 30 juni 1976, professor och föreståndare för KMBS från 1 juli 1976 till pensioneringen 2001.

Längre forskningsvistelser i USA1964-66, 1972 och 1980-81. Deltagit i djuphavsexpeditioner till Filippinergraven, Biscayabukten, Norska havet och Grönlandshavet, samt med Ymerexpe­ditionen (1980) till Arktis. Även två expeditioner till Antarktis.

Vice president, President och Past President för SCOR (Scientific Committee on Oceanic Research) 1984-1996. Har deltagit i ett stort antal nationella och internationella organisationer och arbetsgrupper rörande havsforskningsfrågor. Har erhållit Kungliga Vetenskapsakade­miens Sven Lovén-medalj i guld för insatser inom den internationella havsforskningen. Gift med Elisabeth f. Kristensson sedan 1960. Fyra flickor födda 1963, 1964, 1969 och 1970.

 

Symbolspråk i bohuslänska kyrkor

Sven H. Gullman

Sven H. Gullman, född på Grundsund 1928, efter studentexamen fil mag vid Göteborgs universitet. Adjunkt i svenska och historia till 1969, därefter konsulent i historia vid Stockholms skoldirektion, studierektor i Engelbrekts rektorsområde och sedan vid Stockholms musikgymnasium, rektor inom skolförvaltningens centrala administration. Blev slutligen rektor vid Nya Elementars gymnasium och, efter fusion, vid Blackebergs gymnasium.

Har utgivit Grundsunds kapellförsamling 1798-1888 (Skaftö Gille 2003) och Athos: Det Heliga Berget (Artos & Norma Bokförlag 2004), den första i detta ämne som skrivits på svenska. Har presenterat den autonoma ortodoxa klosterhalvön i nordöstra Grekland genom många illustrerade föredrag. Medverkade i BOHUSLÄN 2005 (årsskrift för Bohusläns museum och Bohusläns hembygdsförbund) med Själavård bland storsjöfiskare på Shetland (sid. 43-74).). Uppdrag 2007 av den Koptisk-Ortodoxa kyrkan att sammanställa en informationsfolder på svenska om denna kyrka, avsedd för svenska turister i Egypten.

Kulturskribent i bohuslänska tidningar och i bl a den svensk-serbiska tidskriften Diaspora. Ordförande i Birgittaföreningen 1995-2006. Av den latinske patriarken av Jerusalem 2004 dubbad till riddare i Den Heliga Gravens av Jerusalem Orden (Den Heliga stolens, dvs Vatikanstatens enda officiella orden).

 

Malmön, en ovanlig ö

Karl-Erik L. Eriksson

Karl-Erik L. Eriksson föddes 1932 på Bohus-Malmön. Efter internatskolan Restenäs och studentexamen i Uddevalla blev han fil kand och fil lic vid Uppsala Universitet och sedan fil dr vid Stockholms universitet.

1958-88 arbetade han vid Skogsindustrins Tekniska Forskningsinstitut, från 1964 som ledare för den biokemiska, mikrobiologiska och biotekniska forskningen. Under året 1968-69 var han gästforskare vid California Institute of Technology, Pasadena, California, 1988-99, Eminent Scholar and Professor of Biochemistry and Molecular Biology, University of Georgia, Athens, Georgia.

Invaldes 1978 i Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien och International Academy of Wood Science, 1987 i World Academy of Arts and Sciences. 1985 fick han Marcus Wallenberg- priset tillsammans med T. Kent Kirk, USA.

Karl-Erik L. Eriksson har varit konsult världen över inom industriverksamhet, främst inom skogsindustrin. Han har också varit konsult för FN i utvecklingsländer och för SAREC, Sidas avdelning för forskningssamarbete, i Kuba och Sydamerika. Verksam i flera företagsstyrelser och startat flera företag i Sverige och USA. Ett av dessa, Enzymatic Deinking Technologies (EDT) är baserat på patenterad utveckling i hans laboratorium på Georgia-universitetet. Han har varit och är fort­farande verksam i flera företagsstyrelser.

Karl-Erik L. Eriksson har publicerat över 280 vetenskapliga artiklar och hållit ca 250 föredrag vid universitet, industrier och vid internationella möten.

Historia och historier från Bohuslän

Göran Nylander

Göran Nylander, f ödd 1925 i Mariestad, död i Malmö 2006. Flyttade med familjen 1933 till Uddevalla, då fadern utnämnts till folkskolinspektör i Bohuslän.

Studentexamen i Uddevalla, med lic 1956, med dr efter disputation i Lund 1967 på en avhandling om farmakoangiografi. Överläkare vid Malmö allmänna sjukhus till pensioneringen.

Kom att göra betydande vetenskapliga insatser inom flebologin. Var en av huvudredaktörerna i Societas Phlebologica Scandinavia och en av dem som tidigast på ett systematiskt sätt studerade normal och onormal sväljning. Ledde som forskningshandledare ett stort antal röntgenologer fram till doktorsavhandling. Som lärare ”kom han att prägla mer än en generation svenska radiologer” (dödsrunan i Sydsvenska Dagbladet). (Uppgifterna har lämnats av Göran Nylanders bror, Ingvar Nylander, medlem i Bohusläns Gille i Stockholm)

 

Min mormor, Mea Lindeberg, målarinna i Uddevalla

Brita Nenne Kihlborg

Brita Nenne Kihlborg född i Uddevalla 1923, realstudent 1943.Tekniska skolan och Högskolan i Stockholm 1943-45, fil. kand.1968. Konstakademiens arkitekturskola läsåret 1972-73.

Hemmamamma 1951-63, 4 barn Bjurström, produktion av barnkläder o tröjor.

Arbetade på Riksantikvarieämbetet 1945-1950, 1964-1970, Kansliet för saneringsfrågor i Gamla stan 1971-73, Stockholms stadsmuseums byggnadsavdelning 1974-88.

Utställningar: Farsta 15 år, Upprustningen av Södermalms trähus 1981 och Målarinnan Mea Lindeberg i Bohusläns museum 1992. Tecknade barnporträtt 1944 som ställdes ut i Uddevalla stadsbibliotek 2003.

Diverse uppsatser i Stadsmuseets årsböcker, Historieverket om Karlberg 1992 m.m., Recensioner i Teknisk tidskrift. Stipendieresor till Ungern 1972 och Polen 1976. Nämndeman 1992-97.

 

Schartauanismen och Bohuslän: en bestående symbios?

Tankar ur ett kvinnoperspektiv

Katarina Lewis

Katarina Lewis, född 1929 i Uddevalla, utbildad i Göteborg, Linköping och Uppsala, fil dr 1997 vid Uppsala universitet i etnologi, underavdelning religionsetnologi, i ett ämne som rör den västsvenska fromhetstypen, schartauanismen: Schartauansk kvinnofromhet i tjugonde seklet: en religionsetnologisk studie = Schartauan female piety in the 20th century: an ethnological study of religion/`Let her own works praise her´ ( Proverbs 31:31): Christian vocation expressed in everyday toil among Schartauan women”.

Tillhör det internationella forskarnätverket ”Folk piety” som träffas vart tredje år i olika länder. Utgav 1989 Ellen Key: samhällsmodern och folkbildaren och samma år Tjänarinnan: den schartauanska kvinnan. Publicerar fortlöpande artiklar i schartauanism, kvinnohistoria och mytologi, mestadels i antologier, periodica, årsböcker och årsskrifter, både svenska och utländska. Anlitad för föredrag i olika sammanhang. Bor i Linköping, har ett hus på Hovenäset i Bohuslän.

 

Spritsmuggling på västkusten efter första världskriget

Govert Ålund

Styrsö utanför Strömstad blev stället där jag kom att växa upp på somrarna. Min far köpte 1919 en tredjedel av ön. Han var läkare och föreslog patienter som led av struma, då en folksjukdom, bad och jodbehandling i Bohuslän, effektivaste bot på den tiden.

På ön fanns ett 30-tal bofasta fiskare. Där fanns allt i båtväg från stora engelska kuttrar, som fiskade ända borta vid Shetland och Island till ekor. Där fanns pojkar jämngamla med mig. Vi drog t ex ål- och hummertinor, dörjade makrill och drog sill och makrill med landvadar. Sedan 1920 har jag besökt Styrsö varje sommar.

Efter skolgång och internatskola med segelflygutbildning i Tyskland blev jag KSAK-stipendiat för civil motorflygutbildning och var färdig med den 1939. Inkallades då som militär pilot till Flygvapnets skjut- och bombskola i Fårösund, utbildades i navigation och blev befälhavare på vedettbåt.

Tilldelades Flottans sjöflyg för fjärrspaning, bl a vid Göteborgs Örlogsstation. Flög regelbundet sträckan Grimeton till Stordrammen, Sveriges västligaste utpost, vilket ledde till flera incidenter med tyska och engelska flygplan. Därefter kommenderad till flygplans­kryssaren Gotland som pilot på sjöflygplan som sköts ut med katapult. Senare förlagd till baser från Kalax till Gustavsberg vid Uddevalla. Ryckte ut efter krigsslutet.

Startade ett utrikeshandelsföretag med filial i Lissabon. Skriver då och då artiklar i Svensk Flyghistorisk Tidning, bl a reportage från utländska flygplansmuseer. Medlem i Gillet sedan 1949.

 

Bohusläningarna – enligt Axel Em. Holmberg och två av Malmöbarnen

Göran C-O Claesson


Göran C-O Claesson föddes i Göteborg 1928 och tog pol-magexamen 1952. Fadern, sjökapten, kom från Malmön och modern från Lysekil. Sommarloven tillbringades på Malmön.

Han avancerade som utredare och blev vd i först Studieförbundet  Näringsliv och Samhälle sedan Sveriges Marknadsförbund. En tid var han informationschef i Högertrafikkommissionen. Som huvudsekreterare i stora statliga utredningar blev han missnöjd med resultatet och skrev Visionen om en konsumentpolitik och Statens Ostyriga  Utredande.  Sedan har han publicerat ytterligare fem fakta/debattböcker, företagsromanen Läget under kontroll samt fem noveller.

Göran C-O Claesson har även arbetat som bl a bonddräng, tidningsutbärare, vandringsledare i Lake District, skollärare i Askum, roustabout på Alpha i Ekofisk och kontaktperson för flyktingar. Han paddlade längs hela bohuskusten 1944 och 1980. Hans hustru är Evelyn Gullestad, sjökaptensdotter från Stavanger.

 

Emilie Flygare-Carlén i bohuslänska farvatten

Ann Smith

Ann Smith, född 1930, författare, uppvuxen i Strömstad, där släkten haft sin hemort sedan stamfadern Lars Olsson Smed från Båleröd i Skee socken avlade borgareden år 1685. Farfars farfar var äldste bror till Emilie Flygare-Carlén.

Har skrivit om Emilie Flygare-Carlén i Författarnas litteraturhistoria del 1 1977 och i Kvinnornas litteraturhistoria del 1 1981. Bland övrig produktion Röster i Bohuslän (en antologi i den landskapsserie som En bok för alla gav ut 1995 och nu har tryckts i 35 000 exemplar), På tungans tröskel (tolkn. Fibs lyrikklubb, Tiden 1984). Där sjöhästar möts (Fibs lyrikklubb, Tiden 1979), Sinnlighetens tecken (Svalans lyrikklubb Bonniers 1972). Två i stjärnan (Bonniers 1963).

Är sedan 1966 medlem i Sveriges Författarförening och aktiv inom Författarcentrum sedan dess start 1967. Tilldelades 1998 av Svenska akademien och Musikaliska akademien ett pris på 35 000 kr ur Stina och Erik Lundbergs stiftelse, 2007 Särskilt pris av Samfundet De Nio.

 

Gösta Johansson båtbyggare, poeten Evert Taube och jag själv – en fysiker

Ingmar Bergström

Ingmar Bergström, född i Filipstad, småskola i Partille, Sävedalen och Uddevalla, folkskola i Uddevalla och Lysekil. Realexamen Lysekils samrealskola 1938. Studentexamen 1941 vid högre allmänna realläroverket för gossar i Göteborg. Militärtjänst vid Kungl. Signalrege­mentet juni 1941 oktober 1942. 1942-1946 studier vid linjen för kemi och kemisk teknologi vid Chalmers tekniska högskola. Examen maj 1946.

I augusti 1946 antagen som assistent vid Nobelpristagaren Manne Siegbahns institut som då tillhörde Kungl. Vetenskapsakademien. !952 tekn. lic. examen vid Kungl. Tekniska Hög­skolan (KTH). Oktober 1952 disputation vid KTH med en avhandling med titeln ” The isomers of krypton and xenon”. Oktober 1952 - augusti 1953 post doc vid Illinois University i Urbana-Champaign, USA. Augusti - december 1953 gästforskare hos nobelpristagaren Glenn Seaborg i Berkeley USA. December 1952-juli 1958 forskningsassistent hos Manne Siegbahn. 1 juli 1958- 1 juli 1966 laborator i fysik vid KTH.

1 oktober 1958-1 augusti 1959 UNESCO-anställd vid universitetet i Buenos Airs och fysikinstitutionen i San Carlos de Bariloche i Argentina. 1 juli-1nov 1961 gästforskare vid Chalk River National Laboratory i Chalk River Canada. 1966-1987 Manne Siegbahns efterträdare. Två år 1970-1972 samt ett år 1978-1979 anställd vid CERN i Genève som forskningsprofessor. 1974 ledamot av Kungl. Vetenskapsakademiens fysiska klass och utländsk ledamot av den danska och den svensk-finländska vetenskapsakademien.

1980-1983 ledamot av Naturvetenskapliga forskningsrådet och ordförande för Programutskottet för fysik verksam som populärvetenskaplig författare bl. a. böckerna I Demokritos Fotspår och Platons element och geometriska former (utkommer efter sommaren 2007).

 

Turerna kring etableringen av Scanraff

Nils Wallström

Nils Wallström, f 1933, uppvuxen i Göteborg, studentexamen 1952, med lic 1960, därefter underläkare 1960-1964 i Borås och Alingsås. 1964 provinsialläkare i Kungälv, verksam som sådan till 1997. Under större delen av dessa år även distrikts- och/eller förvaltningsöver­läkare.

Han har under större delen av dessa år varit politiskt aktiv (fp) med långa perioder i Kungälvs kommunfullmäktige samt ett tiotal år i kommunstyrelsen och dess arbetsutskott. Efter pensio­neringen engagerad i naturskyddsföreningen i Kungälv.

När OK:s nya raffinaderi enligt rykte skulle placeras Kode, hävdade han i en artikel i GP och GT att lokaliseringen borde avgöras på regeringsnivå i enligt med den blivande riks­planeringens intentioner och inte pga att OK och Kungälvs kommun ev. skulle finna Kodealternativet fördelaktigt ur sina synpunkter. När det tidigt på hösten 1968 visade sig att raffinaderiet planerades till Lysekil med skyddszonens gräns genom familjens sommarhus, anslöt han sig till föreningen Rädda Brofjorden samt förberedde och deltog i nästan samtliga av föreningens uppvaktningar hos verkschefer och planerare.

Nils Wallström kom därmed att få en ingående kännedom om de i processen engagerade myndigheternas ambitioner med planeringsarbetet, halten i deras argumentering, deras inställning till riksplaneargumentet och deras svårigheter att i just detta för regeringen så viktiga ärende komma förbi riksplaneintentionerna för att möjliggöra ett ja till kooperationens raffinaderi på den önskade platsen i Lysekil.

Överst på sidan